15 dagar kvar
I morse när jag skulle stänga av mobillarmet klockan 07.01 så gick det inte. Fick världens jävla panik och öppnade telefonen i ren panik och slängde ut batteriet. Vaken var jag sen i alla fall.. seg dag i skolan. Det är tisdagarna jämt! Sen smet vi från svenskan så for ja in på stan och fikade med Millan. Det var väldigt mysigt med en mättande chailatte. Till er godisbarn som inte smakat på chailatte, gör det! jag blev frälst, smaken är som baken. så prova.
När jag kom hem från stan har jag bara pluggat pch inväntat att Millan ska höra av sig igen :) under tiden gjorde jag ett kapitel i ett av Jespers arbeten, "boken om mig" går ut på att dom ska göra en bok om sig själva helt enkelt. Och en annan var tvungen att skriva ett kapitel för att han skulle få godkänt. Så jag, ängel som jag är gjorde det xD Här är resultatet.. vart det bra tycker ni?
den är ganska lång så ni behöver verkligen inte läsa, skulle vara kul :)
Lillebror
"Jesper, min lillebror Jesper.. även känd som yrvädret här hemma och säkert hos hans kompisar också. Det började redan då han var liten. Han var överallt och ingenstans, jag var minst likadan. Våra likheter när vi var små var också våran nackdel. Vi var som natt och dag, bråkade om allt från vem som skulle hämta posten till vem det var som kom in genom ytterdörren först. Trots hans envisa sätt att bråka på när han kom in i trotsåldern så var han med närmare eftertanke den lugnare bäbisen av oss två barn som bor på timotejgången 7. Han var den "snälla" av oss som liten. Tyst och lätthanterlig var han också, det har mamma berättat för mig.
Jag som tre år äldre storasyster kommer aldrig glömma den dagen han föddes. Jag minns verkligen inte allt som hände, eller åren mellan då och nu. Fast den dagen minns jag.. Mormor och morfar var här hemma med mig från Norrland. Mamma var på sjukhuset och vi skulle upp och hälsa på henne, pappa och min lilla lillebror Jesper som var på sjukhuset. När vi kom in i rummet så tyckte jag att det luktade jätteäckligt och jag tror till och med att det var det första som jag sa till mamma när jag kom in i rummet. Men sen så satt jag vid sängen och förstod inte hur en sån söt varelse kunde vara min lillebror.
De enda minnena från då vi var yngre var våra onödiga bråk, fast vi bråkade inte jämt. Bara nästan, vi gaddade även ihop oss mot mamma och pappa ibland. Det händer även idag att vi gör det!
Förutom skolan så håller Jesper på med handboll, hans liv kretsar runt handbollen, kompisar och tjejer. Han är en envis men schysst spelare på plan och spelar alltid för laget. Som det ska vara i lagsport. För att vara högerhänt på högerkantspositionen så är han en naturbegåvning och det tror jag att han har fått från pappa, som också var högerkant. När folk kommer fram till mig och frågar vem min förebild på handbollsplanen är, så säger jag alltid min lillebror. Han är den bäste spelaren jag vet.
Idag så är vi som ler och långhalm. Vi håller ihop, hjälper varandra som syskon egentligen borde göra. Bråk? Vad är det.. Händer väldigt sällan att vi bråkar nu för tiden. Kan faktiskt inte minnas senaste gången vi rök ihop, det handlar mer småsaker som vi är oense om. Som strax efter är glömda. Känns skönt att veta vart man har Jesper, för han har ju sina upptåg och kan minsann vara en liten djävul ibland. Trots det så vet jag att han berättar allt för mig och jag litar på honom till 110%.
Han är den bästa lillebrorsan man kan ha och jag skulle inte kunna tänka mig att byta ut honom mot någon annan. Jag älskar honom!
Storasyster Erica Falk"
va töcks?
för övrigt har jag 15 skoldagar kvar. <3
- inte ens tanken ha slagit mig.