falk

the botten is nådd.
JA! som ja skrev igår så är det precis så jag känner nu. När vi går mot de mysa mörka tiderna, men jag har mina solstrålar. Erica, kommer hit. Jag tror jag har skrivit det i varje inlägg hittils. Men jag kommer inte fatta det förens jag står där i armarna på människan och gråter av lycka!
En annan solstråle är anton, TACK GODE GUD FÖR ATT SÅNNA SOM DU FINNS. Dina sms kan fanemej vara en dagsbiljettshöjare. Vi gjorde ju en kul upptäckt idag, att vi är rätt lika ändå.
Och alla ni andra som vet vilka ni är. Som lyser upp när jag bara vill gräva ner mig tills jag når jordens botten eller flyga upp till stjärnorna och bara försvinna.

På tal om stjärnor, en sak som är bra med mörkret och kylan som kommer är att man oftast ser stjärnorna då. Jag älskar stjärnor och allt vad det innebär. Kan vara ute i timmar och frysa djävulen ur mig och bara stirra upp i himlataket. Nu precis innan jag kom in så gick jag med Ninni och tittade runt på himlen.. Då känner man sig ändå fri på något sätt. Kan inte riktigt förklara, men stjärnor och fyrklöver. Det är två symoler för mig. Jag får aldrig tur av fyrklöverna, men jag hittar dom ofta. Lite för ofta så jag är rädd att jag slösar bort turen som sägs ska föra med sig. Även om inte min fyrklövstur kommit än, så kanske den kommer om några år? vem vet.

- Jag gör hela tiden saker jag inte kan göra. Det är därför jag kan göra dem